Mobbningsplan

Mobbningsplan

Kaskö svenska skolas handlingsplan mot mobbning och disciplinproblem

Allmänt

Enligt lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning rätt till en trygg studiemiljö. Det innebär att utbildningsanordnaren är skyldig att förhindra förekomst av våld och mobbning i skolan och verksamheter ordnade inom ramen för skolan.

Eleven är alltid på skolans ansvar under skoltid. Läraren har ett odelbart helhetsansvar för eleven. Skolans ansvarsområde omfattar däremot inte elevens fritid.Ett gott uppförande bygger på hänsyn till medmänniskan och omgivningen. Den är ledtråden för hur man beter sig i olika situationer, vilka traditioner man värnar om och hur man bemöter nya umgängesmönster.

Vad är mobbning?

Mobbning är när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar, fysiska eller psykiska, från en eller flera personer. Psykiskt våld innefattar t.ex. verbala trakasserier eller utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt och förnedrad. (Dan Olweus: Mobbning i skolan)

Mobbning är i mycket fråga om en attityd till den mobbade. Det är alltså fråga om systematiska trakasserier. Det är just upprepningen som är den viktiga faktorn. Enstaka påhopp är inte mobbning.

Mobbningen är ett ständigt förekommande problem och i vissa fall ett mycket allvarligt problem. Mobbningen är dessutom oftast väl dold.

Mobbning kan ske på olika sätt. Det kan vara fråga om:

a) Psykisk mobbning (kroppsspråket)
Himla med ögonen, titta på någon, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft.

b) Verbal mobbning
Viska, sprida rykten, retas, trakassera, håna, harma, hota, anmärka på kläder och fris' kommentera, fnittra, hånskratta, skämta.

c) Fysisk mobbning
Slå. knuffa, sparka, nypa, hålla fast, dra i kläder, trycka in i väggen, sätta krokben, gömma saker, kasta väskan mellan sig, skicka lappar, stå i vägen för någon, råka knuffa till någon eller kamouflera våld i lekar och idrott.

Mobbning kan bero på makt, rädsla, grupptryck och projektion. En del barn (eller vuxna) blir lätt utsatta för mobbning. Först när mobbaren blir medveten om de omedvetna krafter som gör att han mobbar, och får syn på vem eller vad vreden riktar sig mot, kan han/hon ta ansvar för sitt handlande. I en grupp kan ett barn, (en medlöpare), lätt uppmuntra mobbaren utan att vara medveten om det eller ens själv vilja det.

Mål

I vår skola eftersträvas en studiemiljö där alla tillämpar nolltolerans gentemot tendenser till mobbning. Personalen utbildas för att nå bästa möjliga medvetenhet om mobbning. Eleverna fostras genom för all personal gemensamma och entydiga signaler om vad som är tillåtet och icke tillåtet. Hemmen informeras om skolans strategi. Vårdnadshavarna ges tillfälle att uttala sig om kriterierna och framföra egna önskemål om skolans normer.

Alla i skolan måste veta:

• Vad mobbning är
• Att ingen form av mobbning accepteras
• Att skolan och hemmen tar itu med mobbning
• Vad man skall göra att mobbning pågår
• Att det inte är den mobbade som själv måste reda upp situationen
• Att alla har ansvar att berätta för någon vuxen när de misstänker mobbning, men också att aktivt arbeta för att mobbning upphör
• Att berätta är att bry sig om - inte att skvallra!

Skolans mobbningsteam

I teamet deltar:

Alla lärare
Skolgångsbiträdet
Skolhälsovårdare
Skoldirektören

Sammankallare och kontaktperson är skolans rektor.

Teamet samlas vid behov. Målet är att genom samtal uppnå kontroll av och påverkan på det sociala nätverket samt samstämmiga åtgärder också vid andra disciplins- och kommunikationsproblem. Teamet definierar kriterierna för nolltolerans. Samtliga deltagare omfattas av tystnadsplikten. Likaså anses alla deltagare ha lika skyldighet att anmäla misstanke om mobbning till kontaktpersonen. All personal har lika rättigheter att ingripa.

Mobbningsteamet skall kunna sammanträda med mycket kort varsel vid "mobbningslarm" . Ett mobbningsärende betraktas alltid som kris och går före allt annat. Vid en krissituation sammanträder teamet trots att någon av dess medlemmar inte kan komma.

Strategier

Handlingsplanen omfattar följande strategier:

• Förebygga
• Upptäcka
• Utreda
• Åtgärda

I utrednings- och åtgärds skedet följs alltid samma tillvägagångssätt, som bygger på den sk.Farstametoden mot mobbning. Den består av uppfostrande samtal enligt en fast struktur. Genom samtalen får man mobbaren att reagera med speciella känslor, som gör att han slutar med mobbningen.

Förebygga

• Mobbningsteamet deltar i gemensamt utbildningstillfälle. Genom detta uppnås medvetenhet om och lyhördhet för att upptäcka mobbning. Alla förbinder sig till att följa skolans gemensamma strategi och åtgärdsmodell.
• Skolan har trivselregler som godkänts av bildningsavdelningen.
• Eleverna och hemmen informeras.
• Förebyggande åtgärder kan också vara familjegrupper i klass och vänelevsverksamhet, samt vårdnadshavarnas verksamhet.
• I svåra fall övervägs rekrytering av neutrala elever i utrednings- och åtgärdsskedet till s.k. klasstödjare.
• All personal tillämpar nolltolerans.

Upptäcka

Att upptäcka mobbning är allas ansvar. Eventuell misstanke skall alltid anmälas till kontaktpersonen och mobbningsteamet sammankallas. Teamet fastställer om det är fråga om mobbning.

I vår skola definieras mobbning som både fysiskt och psykiskt våld. Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och fortgående blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt.

Vi skiljer mellan:

• Spontant bråk, att jämbördigt "retas"
• Ensamma elever
• ”Osäkra fall” varvid specialbevakning inleds
• Verklig mobbning och utfrysning
• Fall där man ser offret som provokatör

Utreda

Mobbningsteamet väljer två vuxna som utredare beroende på situationen. I brådskande fall kan utredarna utses även av rektor. Klassläraren är med i de flesta fall, men kan ’jäva sig’ vid behov. Speciellt viktigt är detta om relationen till något hem riskerar att bli inflammerad. Utredare kan också väljas utanför mobbningsteamet. En utredning av misstänkt mobbning kan dock inte genomföras av en ensam vuxen – detta för att säkerställa både de hördas och utredarnas rättssäkerhet.

Utredningen bygger på enskilda samtal, helst med den mobbade själv. Målet är att ta reda på vad som inträffat så exakt som möjligt. När - var - hur - vem antecknas.

Samtal med den som blir mobbad:

• Vad har hänt
• I vilken form sker mobbningen
• Hur ofta sker mobbningen
• Vem/vilka mobbar
• Vem är ledaren
• Var sker mobbningen
• När sker mobbningen
• Talar om att mobbningen måste upphöra
• Talar om att den mobbade själv inte ensam måste lösa problemet
• Talar om att detta inte tas upp inför hela klassen
• Bestämmer dag för ett uppföljningssamtal

Åtgärda

Ledarna för mobbningen inkallas en och en för samtal med de två utredarna utan att ges tillfälle att diskutera sinsemellan. Samtalet följer alltid den överenskomna metoden. Mobbaren behandlas med respekt trots att man visar fasthet och bestämdhet i samtalet. Minnesanteckningar görs. Efter samtalen kontrollerar man med offret att mobbningen upphört och följer med mobbarna synligt under en vecka varefter uppföljningssamtalet genomförs. Viktigt är att mobbarna inte får något straff, utan uppmuntras att själv komma med positiva lösningar. Enskilda samtal används också vid andra negativa beteenden samt vid utfrysning. Stödsamtal kan behövas med den mobbade för att stärka självkänslan och träna in gränssättande beteende. I de fall offret själv är provokatör försöker man på ett vänligt sätt göra eleven medveten om vikten att ändra beteendet. I svåra fall remitteras offret till kurator eller psykolog.

Kontakt med föräldrarna tas först efter att samtalen genomförts för att undvika försvarsreaktioner. Om möjligt ombes mobbaren själv berätta om mobbningen. Samtidigt är det viktigt att ge saklig information, för att undvika överreaktioner i form av försök att lägga skulden på skolan eller enskilda lärare. Kritik är tillåtet men lärare ska inte utsättas för ärekränkning. Kritiken kan också begäras in i skriftlig form för att kunna tas upp till konstruktiv diskussion. Om det inte hjälper eller om eleven visar återkommande nonchalans mot skolans regler, tillgrips observation, sanktioner, samtal med föräldrarna vid möte mellan utredare - föräldrar - elev samt ev. disciplinärt straff. Ärendet kan också överföras till sociala myndigheter (i enlighet med Barnskyddslagen).