Historia

Kaskö – en stad med historia och karaktär

Kaskö stad grundades år 1785 och har en rik historia där namnet Bladh spelar en särskilt framträdande roll. Handelsmannen Johan Bladh, som flyttade från Vasa till Benviks herrgård norr om Kaskö, arbetade målmedvetet för att en stad skulle grundas på ön. Den goda och väl skyddade hamnen, med fri farled ut mot öppna havet, var redan då vida känd. Bladh lät bygga både tullhus och lastbrygga vid hamnen. Två år efter hans död, år 1785, undertecknade kung Gustaf III stadens privilegiebrev.

Sonen Peter Johan Bladh fortsatte faderns arbete och utvecklade stadens näringsliv. Han gjorde Bladhska gården till ett mönsterjordbruk, där man införde nya idéer och metoder. På sitt eget varv byggde han fartyg för sin handelsflotta, som seglade till hamnar runt om i världen. Under Napoleonkrigen gick hela flottan förlorad, och stora delar av familjens förmögenhet försvann i kriget 1808–1809. Benviks herrgård förföll, och Peter Johan Bladh togs till fånga – stadens första blomstringsperiod gick mot sitt slut.

Kaskös enhetliga stadssilhuett vittnar ännu i dag om hur en trästad från 1700-talet var uppbyggd. Stadsplanen har en regelbunden rutstruktur, och i den gamla stadskärnan finns många vackert renoverade trähus. En av stadens mest framträdande byggnader är den Bladhska gården från 1788. Den har under åren fungerat bland annat som kyrka och samskola, och efter en omfattande restaurering på 1990-talet fungerar huset idag som bibliotek samt som plats för möten och festligheter.

Under århundradenas lopp har fisket och sågindustrin spelat en viktig roll i stadens ekonomi. De gamla fiskebodarna och fiskemuseet vid Kalaranta påminner om fiskerinäringens stora betydelse i stadens historia. I perioder har över hälften av invånarna fått sin utkomst från hamnverksamheten.

När järnvägen kom till Kaskö år 1912 väcktes förhoppningar om en ny industriell era, men utvecklingen lät vänta på sig. Under 1960-talet dominerades den industriella produktionen av träförädling och metallindustri. Det verkliga genombrottet kom först på 1970-talet, då Oy Metsä-Botnia Ab grundade en modern cellulosa­fabrik i staden. Under samma årtionde uppfördes även ett stort antal nya bostäder, främst för de nyinflyttade arbetstagare som industrin förde med sig.

I dag är Kaskö en stad full av kontraster – här möts det lilla och det stora, det gamla och det nya. Finska och svenska lever sida vid sida i vardagen. Av stadens cirka 1300 invånare var nästan hälften svenskspråkiga år 1970. I dag har omkring 30 procent svenska som modersmål.