Historia

Kaskö stad grundades år 1785. Namnet Bladh har stor betydelse i Kaskös historia. Handelsman Johan Bladh, som hade flyttat från Vasa till Benviks herrgård norr om Kaskö, arbetade ivrigt för grundandet av en stad. Den goda hamnen på Kaskön med en väl skyddad farled och fri fart ut mot öppna havet var sedan tidigare känd. Handelsmanen Bladh lät bygga ut hamnen med tullhus och lastbrygga. År 1785, två år efter Bladhs död, undertecknade Sveriges konung Gustaf III stadens privilegiebrev.

Johans son, Peter Johan Bladh, utvecklade stadens näringsliv. Han gjorde Bladhska gården till ett mönsterhemman, där man tillämpade nya idéer. Han byggde också skutor på eget skeppsvarv, som gick på många utrikes hamnar. Hans flotta totalförstördes i Napoleon-krigen och även annan förmögenhet förlorades i kriget åren 1808-1809: Benvik gård ödelades och Bladh själv blev tillfångatagen. Så slutade stadens första blomstringstid.

Kaskö stads enhetliga stadsbild ger en bra uppfattning om hur trästaden på sin tid var byggd. Stadskärnan har en regelmässig rutplan från 1700-talet och många vackra grundrenoverade trähus. Den äldsta och en av de vackraste byggnaderna i staden är Bladhska gården från år 1788. Byggnaden har sedermera använts bl a som kyrka och samskola. Bladhska gården restaurerades på 1990-talet och fungerar nu som medborgarinstitut och som plats för möten och fester.

Under de senaste århundradena har fisket och sågindustrin haft en viktig betydelse i Kaskös näringsliv. De gamla fiskebodarna och fiskemuséet i stranden vittnar om fiskenäringens stora betydelse i stadens historia. Tidvis har mera än hälften av stadens invånare fått sin utkomst från hamnverksamheten.

Då Kaskö år 1912 fick järnväg trodde man att det var början på en industriell högkonjunktur, men man fick ännu vänta länge på industrin. På 60-talet dominerade träförädlings- och metallindustrin. Industrins egentliga genombrott skedde först på 1970-talet. Då grundades Oy Metsä-Botnia Ab:s moderna cellulosafabrik. På 1970-talet byggdes också många bostäder, i första hand för den nya fabrikens personal.

Kaskö är en stad full av kontraster: litet och stort, gammalt och nytt, här bor finska- och svenskatalande befolkningen sida vid sida. Av Kaskös ca 1300 invånare var nästan hälften svenskatalande år 1970, nu talar ca 30% av kasköborna svenska som sitt modersmål.